Kära Mona
Kära Mona,
Den här stunden, oj, vad jag har längtat efter den! Äntligen får jag uttrycka mina äkta känslor till dig.
Jag minns det inte som om det var igår, nej. Den dagen jag såg din page sticka fram ur TV-rutan. Samtidigt minns jag skarpt en distinkt rädsla. En rädsla för att en dag, se dig som statsminister.
Den dagen har inte kommit än, tack och lov. Jag hoppas att den aldrig kommer. Men svenska folket är ju lite, lätt uttryckt, allmänt passiviserade i hjärnan, så de kommer rösta på ert parti i nästa riksdagsval.
Åh, Mona. Toblerona.
Ditt ansikte är som en vårvind som smeker skattebetalarna. Den smeker alla de som jobbar så hårt, så att de kan försörja alla de som sitter hemma och tittar på morgonsoffan i SVT.
Gillar du choklad, Mona? Jag gör. Det bästa med det är att man blir trött på det ganska fort. Men inte du. Nej du sticker in till Pressbyrån för att köpa en toblerone till för partiets pengar.
Nej, du är baske mig ingen fifflare! Inte denna Mona inte. Det här är en Mona med välvilja, identitet, självdistans, IQ.
När du tittar på mig med de där ögonen känner jag mig trygg. Jag känner att landet jag lever i är i goda händer. I händer som ger välbefinnande åt alla. I händer som skapar fina flyktingförläggningar.
Kanske tänkte de lite illa, när de valde dig Mona?
Jag antyder ingenting.
Ge mig en toblerone och jag är tyst. En toblerone. Bara en. Resten av pengarna ska du ha till Mauritiusresan.
Jag älskar dig, Mona.
Inte.
Din för evigt,
Alfredo Bomba
Å, Mona! Det där är din färg!
Den här stunden, oj, vad jag har längtat efter den! Äntligen får jag uttrycka mina äkta känslor till dig.
Jag minns det inte som om det var igår, nej. Den dagen jag såg din page sticka fram ur TV-rutan. Samtidigt minns jag skarpt en distinkt rädsla. En rädsla för att en dag, se dig som statsminister.
Den dagen har inte kommit än, tack och lov. Jag hoppas att den aldrig kommer. Men svenska folket är ju lite, lätt uttryckt, allmänt passiviserade i hjärnan, så de kommer rösta på ert parti i nästa riksdagsval.
Åh, Mona. Toblerona.
Ditt ansikte är som en vårvind som smeker skattebetalarna. Den smeker alla de som jobbar så hårt, så att de kan försörja alla de som sitter hemma och tittar på morgonsoffan i SVT.
Gillar du choklad, Mona? Jag gör. Det bästa med det är att man blir trött på det ganska fort. Men inte du. Nej du sticker in till Pressbyrån för att köpa en toblerone till för partiets pengar.
Nej, du är baske mig ingen fifflare! Inte denna Mona inte. Det här är en Mona med välvilja, identitet, självdistans, IQ.
När du tittar på mig med de där ögonen känner jag mig trygg. Jag känner att landet jag lever i är i goda händer. I händer som ger välbefinnande åt alla. I händer som skapar fina flyktingförläggningar.
Kanske tänkte de lite illa, när de valde dig Mona?
Jag antyder ingenting.
Ge mig en toblerone och jag är tyst. En toblerone. Bara en. Resten av pengarna ska du ha till Mauritiusresan.
Jag älskar dig, Mona.
Inte.
Din för evigt,
Alfredo Bomba
Å, Mona! Det där är din färg!
Kommentarer
Postat av: Julia
hahhaha, heja dig
Trackback
